The Direction 2 Love~6~Lovebirds
Melinda Stewart
Jag såg förskräckt på Zayn som skyddande ställde sig framför mig.
"Go to the car" viskade Zayn åt mig och jag började gå mot bilen som stod på gatan.
"Don't try to accommodate(rymma) your bitch!" Röt fansen och en av dem slet tag i mitt hår.
Jag skrek och de fick ner mig på marken.
"What are you doing?!" Skrek Zayn och gick fram till mig.
"Don't you see?!" Röt ett av fansen.
"She's fake!" Röt en annan.
"She's just wan't your money!" Skrek en tredje och sparkade mig i magen.
Ännu ett skrik kom ur min mun och en tår rann nerför kinden. Zayn klev in mellan mig och fansen och nästan puttade bort dem. Sedan satte han sig bredvid mig.
"I'm sorry" sa han oroligt och drog bort lite hår ur mitt ansikte.
Vi hörde springande steg mot oss och sedan fyra välbekanta röster. Min hjärna orkade inte koppla ihop rösterna så jag kunde inte uppfatta vad de sa. Zayns läppar rörde på sig, men jag hörde inte vad han sa. Niall, Louis och Liam förde bort fansen medan Zayn och Harry satt bredvid mig. Zayn tog min hand och jag såg en tår på hans kind. Jag torkade bort den med en skakig hand och han log lite. När alla fansen hade gått så hjälpte killarna mig upp.
"Aouch" väste jag när jag skulle stå rakt och böjde mig till en boll medans jag höll mig för magen.
"Can you walk to the car?" Sa Liam och jag skakade på huvudet.
"No way"
"Okey then" sa Zayn och lyfte upp mig i sin famn.
"No! I'm to heavy(tung)!" Utbrast jag och la händerna hårt om hans nacke.
"No, you're not heavy. You're light(lätt) as a feather(fjäder)" sa han och jag suckade.
Louis satte sig bakom ratten med Niall bredvid sig. Sedan satte sig Harry längst ut bak på ena sidan med Liam bredvid sig och Zayn i andra änden. Och mig la dem i deras knä, jag hade huvudet i Zayns knä.
"You don't have to do this" sa jag och flämtade till tyst när jag skulle sätta mig upp.
"Yes, we do. You're hurt, Mel" sa Liam allvarligt och jag suckade.
"Alright. For this time" suckade jag och slöt ögonen.
Zayn drog handen genom mitt hår, om och om igen. Harry började massera mina fötter och jag log mot honom.
"Thanks Harry"
"No problems!" Log han och jag fnissade men stönade direkt när jag kände smärtan i mitt bröst.
"Hey, just relax. Everything's going to be fine" sa Zayn och tog min hand.
Jag slöt ögonen och lät Zayns ord vandra runt i mitt huvud. Snart somnade jag, men vaknade snart av att mitt huvud slog i något. Jag öppnade ögonen för att märka att Zayn bar mig ut från bilen. Han hade råkat slå in mitt huvud i biltaket.
"Aouch" sa jag hest och han såg ledset på mig.
"Sorry! Are you okey?" Sa han oroligt och jag log smått.
"Yes, I'm fine. Thanks for asking" sa jag och la armarna om hans nacke.
Killarna gick före oss till dörren för att hålla upp den. Sedan klickade dem på hissen. Men hårt slutna ögon böjde jag ner ansiktet mot Zayns bröstkorg.
"Relax" viskade han lugnande och gick in i den lilla hissen.
Även om jag hade stängda ögon kände jag paniken komma. Automatiskt tryckte jag mig hårdare mot Zayn som höll mig hårt.
"Hey, it's okey... It's okey..." viskade han och jag kände hur jag började skaka och en tår rann nerför kinden.
"What is wrong with her?" Frågade Liam.
"She has claustrophobia" sa Harry och de andra nickade.
När vi var på rätt våning gick Zayn ut så fort som möjligt.
"Sorry" sa han och jag skakade på huvudet medans jag försökte få kontroll på andningen.
"I'm okey" viskade jag i en utandning.
Louis öppnade dörren till lägenheten och Zayn la mig på soffan med en filt över mig. Efter bara några få minuter somnade jag med en värkande mage.
När jag vaknade var det fortfarande mörkt ute. Sakta satte jag mig upp, även om det gjorde ont. Sedan reste jag på mig för att kolla vart killarna var, men istället föll jag ihop på golvet.
"Melinda!"
Snabba steg kom mot mig och Zayn satte sig bredvid mig.
"I'm okey" suckade jag och Zayn hjälpte mig att lägga mig på soffan igen.
"You need to be careful(försiktig), Mel. You can actually be hurt" sa Niall och satte sig på armstödet på andra sidan soffan.
"Niall's right. You need to rest(vila)" sa Louis som stod bredvid Niall.
"Yeah, I'm sorry" muttrade jag och vände mig mot ryggstödet så jag hade ryggen mot de andra.
Jag hörde hur de gick därifrån, alla utom Zayn. Han satte sig bredvid mig och såg på mig. Sakta slöt jag ögonen med en suck.
"Are you mad at me?" Frågade han och jag vände mig mot honom med en flämtning.
"No" sa jag tyst och tog hans hand.
"Promise?"
"Yes, I promise" sa jag och han pussade min panna.
"Sleep now. I'm going to be right here" sa han tyst och jag nickade.
Sakta vände jag på mig igen så jag hade ansiktet mot ryggstödet och slöt ögonen.
Zayn Malik
När Melinda somnat reste jag på mig och klev ut på balkongen. Mörkret låg djupt över staden och bara några få lampor och skyltar sågs.
"You do really like her"
JAg vände mig om och såg Harry komma ut.
"Yes" sa jag och vände mig ut mot staden.
"I know she likes you to. Please be careful with her. Girls are sensitive(känsliga), and Melinda means much to us all. So please, be really careful" sa han och jag nickade.
"I've never met someone like her. I'll do everything for her" sa jag och han nickade.
"Good, she's a good girl" jag log mot honom.
Han gick in igen och jag gick in kort därefter.
Melinda Stewart
När jag vaknade var det fortfarande riktigt mörkt ute. Varför kunde det inte vara ljust istället? Suckande vände jag på mig, om och om igen. Jag vred på mig och försökte hitta en ställning där det inte gjorde ont. Men jag gav upp utan resultat. Lägenheten var tyst och mörkt. Den kändes plötsligt väldigt liten.
"Zayn" viskade jag när paniken började komma.
JAg började skaka och lät en tår rinna nerför kinden. Även om det gjrode ont så kröp jag ihop till en boll.
"Melinda, are you okey?"
Jag såg upp och mötte Louis blick. När han såg mina tårar gick han fort fram till mig. Han kramade mig försiktigt och jag kramade tillbaka.
"What is it?" Sa han oroligt och jag snyftade.
"I don't know. I think it's my claustrophobia" sa jag och han nickade. "Is Zayn sleeping?" Fortsatte jag.
"No, I'm not. What's wrong?"
Jag såg upp för att möta Zayns blick. Han kom ut från sitt sovrum och satte sig bredvid mig och Louis.
"It's my claustrophobia, I think" sa jag och han nickade.
Han satte sig bredvid mig under filten och la armen om mig.
"Aww... Lovebirds!!" Log Louis med en pipig röst.
Vi fnissade lite innan Louis gick tillbaka till sitt rum. Jag la mig mot Zayns bröstkorg och slöt ögonen.
"I love you" viskade jag innan jag stod på gränsen till drömlandet.
"Love you to" viskade han tillbaka och jag somnade.
Niall Horan
På morgonen hjälpte vi Melinda upp, trots att hon sa att hon mådde bättre. Zayn sov fortfarande så vi besämde oss för att väcka honom.
"Aww, he's so cute!" Log Melinda och vi skrattade åt henne.
Vi puttade på honom i flera minuter, sedan gav vi upp. Mel satte sig på hans mage och vi gick skrattandes därifrån.
----------------------------------------
Awweee, haha. Kommentera!!
Xxxx
Jag såg förskräckt på Zayn som skyddande ställde sig framför mig.
"Go to the car" viskade Zayn åt mig och jag började gå mot bilen som stod på gatan.
"Don't try to accommodate(rymma) your bitch!" Röt fansen och en av dem slet tag i mitt hår.
Jag skrek och de fick ner mig på marken.
"What are you doing?!" Skrek Zayn och gick fram till mig.
"Don't you see?!" Röt ett av fansen.
"She's fake!" Röt en annan.
"She's just wan't your money!" Skrek en tredje och sparkade mig i magen.
Ännu ett skrik kom ur min mun och en tår rann nerför kinden. Zayn klev in mellan mig och fansen och nästan puttade bort dem. Sedan satte han sig bredvid mig.
"I'm sorry" sa han oroligt och drog bort lite hår ur mitt ansikte.
Vi hörde springande steg mot oss och sedan fyra välbekanta röster. Min hjärna orkade inte koppla ihop rösterna så jag kunde inte uppfatta vad de sa. Zayns läppar rörde på sig, men jag hörde inte vad han sa. Niall, Louis och Liam förde bort fansen medan Zayn och Harry satt bredvid mig. Zayn tog min hand och jag såg en tår på hans kind. Jag torkade bort den med en skakig hand och han log lite. När alla fansen hade gått så hjälpte killarna mig upp.
"Aouch" väste jag när jag skulle stå rakt och böjde mig till en boll medans jag höll mig för magen.
"Can you walk to the car?" Sa Liam och jag skakade på huvudet.
"No way"
"Okey then" sa Zayn och lyfte upp mig i sin famn.
"No! I'm to heavy(tung)!" Utbrast jag och la händerna hårt om hans nacke.
"No, you're not heavy. You're light(lätt) as a feather(fjäder)" sa han och jag suckade.
Louis satte sig bakom ratten med Niall bredvid sig. Sedan satte sig Harry längst ut bak på ena sidan med Liam bredvid sig och Zayn i andra änden. Och mig la dem i deras knä, jag hade huvudet i Zayns knä.
"You don't have to do this" sa jag och flämtade till tyst när jag skulle sätta mig upp.
"Yes, we do. You're hurt, Mel" sa Liam allvarligt och jag suckade.
"Alright. For this time" suckade jag och slöt ögonen.
Zayn drog handen genom mitt hår, om och om igen. Harry började massera mina fötter och jag log mot honom.
"Thanks Harry"
"No problems!" Log han och jag fnissade men stönade direkt när jag kände smärtan i mitt bröst.
"Hey, just relax. Everything's going to be fine" sa Zayn och tog min hand.
Jag slöt ögonen och lät Zayns ord vandra runt i mitt huvud. Snart somnade jag, men vaknade snart av att mitt huvud slog i något. Jag öppnade ögonen för att märka att Zayn bar mig ut från bilen. Han hade råkat slå in mitt huvud i biltaket.
"Aouch" sa jag hest och han såg ledset på mig.
"Sorry! Are you okey?" Sa han oroligt och jag log smått.
"Yes, I'm fine. Thanks for asking" sa jag och la armarna om hans nacke.
Killarna gick före oss till dörren för att hålla upp den. Sedan klickade dem på hissen. Men hårt slutna ögon böjde jag ner ansiktet mot Zayns bröstkorg.
"Relax" viskade han lugnande och gick in i den lilla hissen.
Även om jag hade stängda ögon kände jag paniken komma. Automatiskt tryckte jag mig hårdare mot Zayn som höll mig hårt.
"Hey, it's okey... It's okey..." viskade han och jag kände hur jag började skaka och en tår rann nerför kinden.
"What is wrong with her?" Frågade Liam.
"She has claustrophobia" sa Harry och de andra nickade.
När vi var på rätt våning gick Zayn ut så fort som möjligt.
"Sorry" sa han och jag skakade på huvudet medans jag försökte få kontroll på andningen.
"I'm okey" viskade jag i en utandning.
Louis öppnade dörren till lägenheten och Zayn la mig på soffan med en filt över mig. Efter bara några få minuter somnade jag med en värkande mage.
När jag vaknade var det fortfarande mörkt ute. Sakta satte jag mig upp, även om det gjorde ont. Sedan reste jag på mig för att kolla vart killarna var, men istället föll jag ihop på golvet.
"Melinda!"
Snabba steg kom mot mig och Zayn satte sig bredvid mig.
"I'm okey" suckade jag och Zayn hjälpte mig att lägga mig på soffan igen.
"You need to be careful(försiktig), Mel. You can actually be hurt" sa Niall och satte sig på armstödet på andra sidan soffan.
"Niall's right. You need to rest(vila)" sa Louis som stod bredvid Niall.
"Yeah, I'm sorry" muttrade jag och vände mig mot ryggstödet så jag hade ryggen mot de andra.
Jag hörde hur de gick därifrån, alla utom Zayn. Han satte sig bredvid mig och såg på mig. Sakta slöt jag ögonen med en suck.
"Are you mad at me?" Frågade han och jag vände mig mot honom med en flämtning.
"No" sa jag tyst och tog hans hand.
"Promise?"
"Yes, I promise" sa jag och han pussade min panna.
"Sleep now. I'm going to be right here" sa han tyst och jag nickade.
Sakta vände jag på mig igen så jag hade ansiktet mot ryggstödet och slöt ögonen.
Zayn Malik
När Melinda somnat reste jag på mig och klev ut på balkongen. Mörkret låg djupt över staden och bara några få lampor och skyltar sågs.
"You do really like her"
JAg vände mig om och såg Harry komma ut.
"Yes" sa jag och vände mig ut mot staden.
"I know she likes you to. Please be careful with her. Girls are sensitive(känsliga), and Melinda means much to us all. So please, be really careful" sa han och jag nickade.
"I've never met someone like her. I'll do everything for her" sa jag och han nickade.
"Good, she's a good girl" jag log mot honom.
Han gick in igen och jag gick in kort därefter.
Melinda Stewart
När jag vaknade var det fortfarande riktigt mörkt ute. Varför kunde det inte vara ljust istället? Suckande vände jag på mig, om och om igen. Jag vred på mig och försökte hitta en ställning där det inte gjorde ont. Men jag gav upp utan resultat. Lägenheten var tyst och mörkt. Den kändes plötsligt väldigt liten.
"Zayn" viskade jag när paniken började komma.
JAg började skaka och lät en tår rinna nerför kinden. Även om det gjrode ont så kröp jag ihop till en boll.
"Melinda, are you okey?"
Jag såg upp och mötte Louis blick. När han såg mina tårar gick han fort fram till mig. Han kramade mig försiktigt och jag kramade tillbaka.
"What is it?" Sa han oroligt och jag snyftade.
"I don't know. I think it's my claustrophobia" sa jag och han nickade. "Is Zayn sleeping?" Fortsatte jag.
"No, I'm not. What's wrong?"
Jag såg upp för att möta Zayns blick. Han kom ut från sitt sovrum och satte sig bredvid mig och Louis.
"It's my claustrophobia, I think" sa jag och han nickade.
Han satte sig bredvid mig under filten och la armen om mig.
"Aww... Lovebirds!!" Log Louis med en pipig röst.
Vi fnissade lite innan Louis gick tillbaka till sitt rum. Jag la mig mot Zayns bröstkorg och slöt ögonen.
"I love you" viskade jag innan jag stod på gränsen till drömlandet.
"Love you to" viskade han tillbaka och jag somnade.
Niall Horan
På morgonen hjälpte vi Melinda upp, trots att hon sa att hon mådde bättre. Zayn sov fortfarande så vi besämde oss för att väcka honom.
"Aww, he's so cute!" Log Melinda och vi skrattade åt henne.
Vi puttade på honom i flera minuter, sedan gav vi upp. Mel satte sig på hans mage och vi gick skrattandes därifrån.
----------------------------------------
Awweee, haha. Kommentera!!
Xxxx
Kommentarer
Mimmi
det är jättebra! men kan du skriva vad dom säger på svenska? jag förstår vad du skriver men tycker det är lite jobbigt att läsa
Trackback
