Ett år senare/Melinda

Kära dagbok...
Det har hänt riktigt mycket sedan sist. Det var ju ett år sedan jag var på det där lägret nu och ja... Cody och jag gjorde slut bara någon månad efter, jag förlät killarna, jag följde med på deras turné... Vad mer behöver jag säga?
Mason och jag håller kontakten. Vi har träffats några gånger, men inte så ofta. Vi messar kanske ibland, ringer ibland, skypar ibland... Men det räcker för mig! Det känns bra att ha en vän som man kan messa med, eller ringa till om man bråkar med sina andra vänner.
Jag har lovat mig själv att ta det lugnt med pojkvänner, i alla fall tills jag fått ordning på mitt eget liv. När jag fått jobb och allt så kanske jag ger mig in i kärleken igen. Men då tar jag det långsamt... Vill inte riskera att bli sårad och lämnad igen.
Just nu sitter jag i sängen på deras turnébuss och skriver. De andra har en intervju just nu tror jag. De kanske till och med är på väg tillbaka nu. Hela dagarna hör man skrikande tjejer. Men man vänjer sig efter ett tag. Jag har gjort det. Jag får hatmail fortfarande, men inte lika mycket. Killarna försöker få mig att sluta läsa dem, och det har dem lyckats bra med faktiskt!
Nu kommer killarna, så jag måste sluta!!

Jag stängde dagboken och la den under kudden.
 "Hellooo?!" Ropade Louis och jag log.
 "Hi" log jag och klättrade ner på stegen.
Killarna satt i soffan och kollade på teve. De såg riktigt trötta ut. Zayn höll på att somna mot Nialls axel och de andra satt tysta.
 "Tired?" Frågade jag med ett leende och slog mig ner bredvid Liam.
 "Hell yeah" sa han trött och jag fnissade.
Bussen började åka och jag la mig med huvudet i Liams knä. Jag suckade och slöt ögonen. Klockan var nästan tio, och ändå var jag riktigt trött, som killarna. 
 "Can't we like, play ca..." började jag men avbröt mig när jag såg att alla sov.
Jag fnissade och tog kort på dem. Jag la ut den på Twitter och gick sedan till sovdelen där jag böt om till shorts, en sov bh och ett löst maglinne. Sedan klättrade jag upp till min säng igen och la mig ner för att sova. Snart somnade jag och föll i en djup sömn.

Jag vaknade av att bussen svängde och jag for ner på golvet. Snart kom någon och landade över mig. Jag kved till och rullade på mig så att jag vart fri.
 "What the..." mumlade Louis och satte sig upp.
 "I'm dead..." mumlade jag och jag hörde hur någon började gapskratta.
Niall... Jag reste mig upp och vinglade till när bussen svängde igen och höll på att ramla igen när Niall fångade mig. Han flinade men jag lipade bara mot honom. Jag rätade på mig och log sedan mot Niall. Harry satte sig trött upp och såg på Louis som fortfarande låg på golvet.
 "What the hell are you doing?" Frågade han hest och jag rös.
Kan man annat än att älska hans morgonröst tänkte jag och skakade på huvudet. Vår tid är över. Men mina känslor för honom är inte över. I hemlighet har jag varit kär i honom det senaste året, utan att våga säga något. Han har säkert kommit över mig, så jag kan ju lika gärna ge upp hoppet om att det ska bli vi. 
 
Harry

Jag såg på Mel. Hennes maglinne hade åkt upp lite så man såg hennes navel. Hennes lite rufsiga hår hängde ner och hennes ögon skrek av trötthet. Louis berättade de de båda hade åkt ner på golvet när bussen svängde. Ganska komiskt. Mel såg på mig och log. Geez, man får aldrig nog av det där vackra leendet. Hela hon är ju helt underbar! Nej, jag får inte tänka så!! Hon har kommit över mig och har säkert någon på G i London. Det har jag fått ifrån alla hennes SMS. Hon messar dygnet runt och ler varje gång, ibland skrattar hon till och med.
Mel klättrade upp till sin säng över mig och Louis klättrade upp till sin. Men jag kunde inte somna om. Allt jag tänkte på var Mels vackra ansikte, hennes ögon, hennes leende... Allt! Hon är helt perfekt i mina ögon! Fan att det inte var vi...
Efter en timmas försök att somna om så gick jag upp till den andra delen av bussen och satte mig vid fönstret. Min blick följde alla träd som vi åkte förbi. Månen steg högt upp på himlen och stjärnorna omringade den.
 "Why are you up?" Frågade någon.
Jag vände mig mot dörren som går till sovdelen och såg en trött Mel. Hon vinglade fram till soffan och la sig på rygg med en suck. Hennes blick fästes i taket.
Jag kollade på henne. Brydde mig inte om att hon kanske skulle se att jag kollade. 
Hon vände på huvudet och hennes mungipor åkte upp till ett litet leende. Hon vände på sig så hon låg på mage och lutade armbågarna mot soffan för att sedan luta huvudet i händerna.
 "Why are you looking at me like that?" Frågade hon.
 "Like what?" Log jag.
 "You're like... Miles away, or... Your thoughts are" sa hon och jag suckade.
Jag sänkte blicken från hennes ögon till soffan och ryckte på axlarna i ett tecken på att jag inte visste vad jag skulle säga.
 "What are you thinking about?" Frågade hon oroligt.
 "What is his name?" Frågade jag bara.
 "Whose name?" Frågade hon förvirrat.
 "The guy you're texting with. What is his name?" Frågade jag än en gång.
 "Mason?"
 "Oh, so that's the lucky boys name" mumlade jag och hon skrattade förvirrat och glädjelöst.
 "What are you talking about?!"
 "You're into him, right? You like him. You two are almost together" sa jag och hon skakade på huvudet.
 "No way, Harry! Don't even think that! He's my friend! I met him at that camp" sa hon lite högre.
Jag suckade. Hon ljuger nog bara för att få mig på andra tankar. Med vänner kanske hon menar att han är hennes pojkvän. Hon saknar honom och vill ha honom med sig.
 "Harry, stop thinking about that" sa hon.
 "Why?" Sa jag med tårar i ögonen och gråten i halsen.
 "Are you crying?" Sa hon förvånat.
 "What do you think?! The girl I love is almost together with another boy! What do you think?!" Utbrast jag och en tår lämnade mitt högra öga.
 "Do you love me?" Frågade hon tyst.
 "Yes. My love for you never ended" sa jag och hon såg ner i soffan. "I should go now" sa jag och reste mig för att gå till sovdelen.
 "No, Harry..." började hon, men jag avbröt.
 "Good night, Melinda"

----------------------------------------------------------

Kommentera!!! :D
Ni verkligen MÅSTE svara på frågan under!! Och om jag ska byta, så byter jag bara den här bloggen, inte min andra om Justin!! :)