Niall Horan

När vi kom fram till affären så klev vi in och tog en vagn. Sedan började vi "shoppa". Vi plockade i lite allt möjligt. Allt från kött till godis till pasta till dricka och ja, till och med nötter. När vi stod vid drickorna såg jag en välkänd person vid hyllorna.
"I'll be right back" sa jag och gick ifrån de andra.
Jag petade på tjejens axel och hon vände sig om. Hennes mörkbruna hår flög lite runt henne och jag log lite smått.
"Hi" sa jag försiktigt.
"Hi" sa hon, vände sig om och började gå ifrån mig.
"You can't ignore us forever" sa jag och gick efter.
"Hey, I'm sorry" sa hon och vände sig mot mig. "I'm sorry for everything I've done to you guys. I miss you actually" fortsatte hon.
"Are you serious?" Sa jag och hon nickade.
"Yes, I am. I wouldn't joke about that" flinade hon och jag kramade henne.
"Can't you talk to Zayn? Please, he doesn't talk with us anymore. He's just sitting in his room" provade jag och hon såg osäkert på mig.
"I don't know, Niall. I like Zayn, I really do. But... We don't even know each other"
"No, maybe not. But you can get to know each other. Come on! Please, give it a chance" sa jag och hon nickade sakta med en suck.
"Sure. I can try, but only once" sa hon och jag kramade henne igen.
"Thanks!"
Vi bestämde att jag skulle säga åt Zayn att gå till parken ikväll vid fem. Sedan låg allt i Mels händer. Jag litade på henne nu.

Zayn Malik

När Niall kom tillbaka hade han ett stort leende på läpparna.
"Zayn, can I talk to you?" Sa han och jag nickade.
Jag gick med honom en bit bort och såg otåligt på honom.
"What?" Sa jag och han såg lugnande på mig.
"You need to be at the park five o'clock tonight" sa han och jag suckade.
"Niall, I don't want to meet any one else. I like Melinda" suckade jag.
"Yeah, I know" log han mysiskt och jag suckade.
"I don't have a choice, huh?" Sa jag och han skakade på huvudet medans han skrattade lite.

Melinda Stewart

På vägen hem satte jag i mitt headset och satte på den svenska låten För Alla Gånger Som Vi Sa. När vi bodde i Sverige mådde jag verkligen skit. Jag hade nästan inga vänner och jag var mobbad från ettan till nian. På varje rast gick jag själv och varje helg satt jag och grät. Det blev inte mycket bättre med föräldrar som knappt bryr sig. Flytten gjorde allt mycket bättre, inte med mina föräldrar, men med kompisar. Jag menar, jag har ju alla i mitt lag och... killarna. Varje kväll i Sverige var ett helvete. Det var tiden på dagen då både mamma och pappa var hemma. Dem bråkade om bland annat mig och pengar. Dem hade ju inte tid för mig, så dem testade köpa min kärlek. De skämde bort mig totalt med prylar jag inte ens gillade. Trodde de verkligen att det skulle gå? För att vara vuxna är de verkligen helt puckade.
"Hi!"
Jag vände mig om och såg Harry komma springande. Medans jag stannade plockade jag ut ena snäckan och log mot honom.
"Hi" log jag och han kramade mig.
"Thanks for doing this to Zayn. That shows that you do really care"
"Yes, I do. I'll try my best" log jag och han nickade.

När jag var hemma var allt mörkt och tyst. Jag packade upp alt jag köpt och sedan la jag påsarna i den understa lådan i köket. Klockan var tre så det var två timmar kvar tills jag skulle till parken. Shit vad nervös jag var!!

Zayn Malik

Varför skulle jag till parken? Det var väl bara onödigt. Jag vill bara ha Melinda, och det vet de mycket väl. När klockan var halv fem drog jag på mig chinos och en rutig skjorta. Sedan drog jag på mig ett par skor och började gå mot hissen. När jag kom ner hoppade jag in i bilen och körde mot parken.

Melinda Stewart

Jag satt på en bänk i parken och skakade nervöst på benet. Varför var jag så nervös? Det var ju bara Zayn Malik. Det sötaste killen på jorden. Det är väl inte så konstigt? Eller?
"Melinda?"
Jag såg upp och mötte Zayns blick. Hans ögon vart tårögda.
"Zayn, I'm really sorry. I mean it" sa jag ärligt och han såg länge på mig.
"I'm sorry to, Mel. I do really like you. You're like... The most beautiful girl in the world" sa han och slog sig ner bredvid mig på bänken.
"But it's not just about the look(utseendet), Zayn. You don't know me at all" sa jag och en tår rann nerför min kind.
"Don't cry..." mumlade han och strök bort tåren med sin tumme.
"I... I love you, Zayn. Even if I don't know you" viskade jag och började gråta.
"Hey..." sa han och kramade mig. "I love you to, Mel" fortsatte han och jag kröp ihop i hans famn och grät ut.

Zayn Malik

"So,  what's your favorite food?" Frågade jag henne medans jag höll på med hennes fingrar.
Vi har suttit här i... tre timmar, och bara pratat. Jag vet det mesta om henne och hennes liv nu.
"Hmm... I don't really like food, but... meybe chicken salad" sa hon och jag gapade.
"Don't like food?! Are you crazy, lady?" Utbrast jag och hon skrattade.
"No, I'm just my self" mumlade hon och lutade sig mot mig.
Jag la armen om henne och jag kände hur hon började skaka.
"Are you cold?" Frågade jag och hon nickade.
"Yeah, a little" log hon och jag höll henne närmre mig.

"YOUR FUCKING BITCH!"
Vi båda vände oss om och såg minst tio stycken fans - arga. De hade blickarna på Melinda och jag visste precis vad som skulle hända....
---------------------------------------

Wooppss, vad händer här då?? ;) Kommentera!!!
Xoxo

När klockan var lite innan sju så hörde jag en bil köra upp utanför grinden. Jag drog snabbt på mig mina kära röda Converse utan att knyta dem. Sedan tog jag min handväska och gick ut till grinden. Där stod Zayns bil. Bakom ratten satt Zayn och bredvid honom satt Harry.
"Hey girl!" Utbrast Harry när jag hoppade in bak.
"Tja!" Utbrast jag och de såg konstigt på mig. "Sorry, swedish word. I mean hi"
"So you're from Sweden?" Sa Zayn och han började köra.
"Yes, I'm" sa jag och han nickade.
"Awesome" flinade Harry.
"Yeah, really" fnissade jag.
"So, how to say  Hi, my name is Harry on swedish?" Log Harry.
"Hej, jag heter Harry" sa jag och Harry upprepade.
"Haej, jag heater Harry" sa han och både jag och Zayn började gapskratta åt honom.
"Really good" flinade jag.
"I know!" Flinade han.
"Harry, I think she was ironic(ironisk)" flinade Zayn.
"I know that, I'm not stupid" sa Harry och både jag och Zayn började skratta.
"Harry, don't take this personally(personligt), but you are stupid" sa Zayn och vi stannade utanför ett höghus.
"You're so nice to me" log Harry och Zayn flinade.
Vi gick in tillsammans och ställde oss utanför hissen. När det plingade och dörren öppnades klev alla in och Zayn tryckte på knappen med en 8:a på som genast började lysa. Ett stung av panik for genom kroppen och jag började andas fortare.
"Hey, are you OK?" Sa Zayn oroligt och jag nickade sakta medans jag la händerna för ansiktet.
"What's wrong?" Sa Harry.
"I've got... I've got claustrophobia(klaustrofobi)" andades jag och de såg på varandra.
"Come, we're here" sa Zayn stressat och nästan drog ut mig från hissen.
Jag stannade där ute och bara andades. Mina andetag blev mer och mer sansade och snart var allt normalt igen. När jag såg på killarna såg de nästan rädda ut.
"Why are you looking like that?" Sa jag tyst och de såg på mig.
"I think we're in a chock" sa Zayn och jag fnissade.
"I'm OK. I feel good" sa jag och Harry såg allvarligt på mig.
"Are you serious? I mean, it's okey to not be okey" sa Zayn och jag suckade.
"I'm fine. I promise" sa jag och de nickade.
Jag följde efter dem in i en lägenhet. Det var en typisk kill lägenhet om man säger så, men ändå modernt. Vita väggar, mörkt trägolv, mörka trädörrar. I vardasrummet var det två panoramafönster. I soffan satt de andra killarna.
Egentligen är det här overkligt. Jag sitter just nu med mina idoler. Amazing!
"Hey girl! And the other" flinade Louis och alla skrattade.
"Ha-ha-ha" sa Zayn ironiskt.
Vi slog oss ner i soffan och satte på en film. Först var det lite spänt med det blev bättre. Det var någon skräckfilm. Egentligen hatar jag skräckfilmer. Jag är mer för romantiska filmer som man gråter till. Men jag ville inte säga något nu.
Mitt i flimen ringde min mobil.
"Sorry" mumlade jag.
Jag gick ifrån och svarade.
"Hallå?"
"Where are you?!" Röt pappa i telefonen.
"Why do you want to know? You don't even care!"
"Ha! That's the craziest thing I've ever heard! Come home now!"
"No. Why would I?" sa jag.
"Young lady, you should come home now or never!"
"Are you serious?! You're such an idiot! You don't even love your own daughter! I hate you!" skrek jag och Zayn kom ut till mig.
Jag satte upp fingret för att visa att han skulle vänta.
"No, maybe I don't! You're so useless(värdelös)!"
Tårarna började bildas i ögonen och jag började skaka.
"Why do you want me home?" Sa jag försiktigt och lät en tår rinna nerför kinden.
"Your mum is waiting. She's going to move. I just thought you might wanted to say goodbye"
"What?! What have you done?! You've just ruined(förstört) my life!" Skrek jag och tårarna rann.
"She said that she wanted you to come home. She wanted to say goodbye"
"I'm coming" mumlade jag och la på.
Utan ett ord gick jag förbi Zayn in till vardagsrummet och tog min väska.
"Bye" mumlade jag och gick ut till trapporna medans tårarna rann.
"Hey, hey, why are you crying?" Sa Zayn och tog min hand.
"My mum's moving" sa jag och började gå nerför trappan.
"What?! Why?" Sa han och småsprang efter.
"My dad is an idiot" sa jag enkelt och torkade mina tårar.
"I can drive" sa han och jag såg på honom när jag stannade.
Han ställde sig nära mig. Så nära att jag kunde känna hans andedräkt. Ett lyckorus ilade genom mig och fjärilarna blev som galna. Han lutade sig mot mig. Snart kände jag hans läppar mot mina. Jag vart chokad. Jag menar, vi har precis träffats. Löst puttade jag bort honom och skakade på huvudet.
"I'm sorry Zayn" viskade jag och sprang nerför trapporna med tårar på mina kinder.
"Melinda!"
Jag hörde hur han sprang efter mig. När jag var ute på gatan stannade jag för att kolla vilket håll jag skulle åt.
"Melinda, I'm sorry" hörde jag Zayn säga bakom mig. "I really like you"
Jag vände mig om. "I like you to. But we've just met. I'm really sorry Zayn" sa jag och började springa.
"Melinda!" Hörde jag Zayn ropa bakom mig.
Jag började gråta och sakta ner för att inte ramla ihop. När jag var säker på att han inte följde efter gick jag istället för att springa.

Liam Payne

Melinda sprang ut med Zayn efter sig. Vi såg på varandra med blickar som betydde Vad hände. Efter en stund kom Zayn in med tårar på hans kinder.
"Hey, what happened?" Sa jag men han gick direkt till hans sovrum och smällde igen dörren.
Ingen av oss hade lust att kollapå filmen så vi plockade ihop. Niall gick in till Zayn.

Två dagar senare/Harry Styles perspektiv

Det har gått två dagar och Zayn har inte lämnat rummet. Vi har inte hört något från Mel. Nu bestämmde vi oss för att åka och handla. Så vi gick tillsammans ner. Det var några fans utanför och Liam log sorgset mot dem och Zayn gick bakom med sänkt blick.

------------------------------------------------

Kapitel 4, yeeppp. KOMMENTERA!! Xxxxx

Harry Styles

När jag vaknade nästa morgon sken solen in i det ljusa sovrummet. Man kunde höra fåglarnas kvitter. Dörren till sovrummet öppnades och in kom ingen mindre än Zayn.
"Hey, we missed you at the dinner yesterday" sa han hest och satte sig bredvid mig i sängen.
"Yeah, I'm sorry about that. I was walking in the moonlight (månskenet)" sa jag hest och vi skrattade lite. "Yeah, and then I met a girl. She was pretty and really friendly(snäll)"
"A fan?"
"No"
"Hot?"
"Yeah, but not my type.


"So, did you get her number?"
"Ehm... No" flinade jag.
"Gaah! Harry!" Utbrast Zayn och jag skrattade.
"Sorry" flinade jag.
Han reste sig upp och gick ut.

Melinda Stewart

Nästa dag klev jag upp ur sängen och ställde mig i duschen. Efter tio minuter i duschen gick jag ut och tog på mig ljusa jeansshorts och ett svart linne med tryck.


När jag sminkat mig så gick jag er till köket. Pappas bil stod inte på uppfarten, inte mammas heller för den delen, så jag antog att han var på jobbet.
När jag ätit frukost så drog jag på mig mina röda Converse och la ner nycklar, solglasögon, mobil och headset i min handväska. Med nycklarna i handen gick jag ut och låste dörren efter mig. Medans jag gick på grusvägen mot grinden la jag ner nycklarna i väskan igen och öppnade grinden. När jag gått ut från grinden ständes den och jag såg åt höger och vänster. På höger sida var staden och på vänster kunde man skymta stranden. Jag bestämmde mig för att gå till stranden så jag gick åt vänster. När jag gick där kunde jag skymta fem killar gå längre fram. De stod och pratade. När jag gick förbi ropade någon på mig.
"Melinda?!"
Jag vände mig om och såg HARRY gå mot mig med de andra bakom sig.
"Ehm... Hi" log jag.
"How are you?" Log han och jag ryckte på axlarna.
"Pretty good, and you?"
"Really good. This is Liam, Louis, Niall and Zayn" sa han och pekade på killarna.
"Yeah, I know" flinade jag och Zayn såg på Harry.
"You did told me that she wasen't a fan?" Sa han.
"Ehm... I didn't think so" sa han försiktigt.
"Hey, I'm not gonna cry, scream och something else. Yes, I'm a fan. But I'm not crazy" flinade jag och de andra nickade.
"So, were are you going?" frågade Zayn.
"To the beach. Wanna come?"
"Yeah, sure" sa Zayn direkt och jag log.
Vi gick tillsammans till stranden. Det var inte så många där. Inte så konstigt, det var moln på himlen. Vi slog oss ner på några klippor på sidan av stranden.
"Wow, I've never been here. HAve you guys?" Sa Zayn och de andra skakade på huvudet.
"How did you found this place?" Frågade Niall och jag ryckte på axlarna.
"It was like a year ago(typ ett år sedan). My parents had just fought(bråkat) and... I ran out and yeah, this place was in front of me(framför mig)" sa jag och alla såg medlidande på mig.
"So... Do your parents fight(bråkar) alot(mycket)?" Sa Liam försiktigt, rädd för att röra vid ett känsligt ämne.
"Not often, but when they do it so it becomes really(blir det rejält). They can scream and threw things at each other" sa jag tyst och såg ut i horisonten.
"Oh, I'm sorry. I didn't know" sa Liam tyst och jag log lugnande mot honom.
"It's OK. I mean, you didn't know so it's fine" log jag.

Innan jag gick fick jag allas nummer. Sedan kramade jag alla och gick mot staden. När jag gick förbi en frisör så fick jag en idé.
"Hi, can I help you?" Sa tjejen i kassan.
"Yeah, I wan't to dye(färga) my hair and I wonder if you have time?"
"Yes, we have a time in about... ten minutes. Can you wait?"
"Of course, thank you"
Jag slog mig ner i en av sofforna och började vänta...

Efter ca en och en halv timme gick jag ur affären, som brunett. Om jag får säga det själv så vart jag riktigt nöjd! Plötsligt plingade det i min Iphone4s. Jag tog upp den ut bakfickan och log.
Zayn Malik
Hi Mel! I have nothing 2 do so I wonder if you'd like 2 do something?

Melinda Stewart
Hi! Yes, that would be awesome! At the Starbucks in 10?

Zayn Malik
Sure! C' ya there!

Jag stoppade ner mobilen och styrde stegen mot SB. När jag kom dit satt han redan inne på SB vid fönstret. Med ett leende gick jag fram till honom.
"Hi!" Log jag och kramade honom innan jag slog mig ner framför honom.
"Hi!"
"You have dyed(färgat) your hair!" Utbrast han och jag skrattade.
"Yepp, is it ok?" sa jag och han nickade.
"Absolutely
Vi beställde varm chocklad för att sedan börja prata om allt och inget.
"So, me and the guys are going to have a movienight(filmkväll) at my place. Want to come?" sa Zayn och jag nickade.
"Sure. I've nothing to do tonight so that sould be great!" Log jag och han log stort tillbaka.
"Good"
---------------------------------

Tredje kapitlet, what do ya' think?? Xxx Kommentera!!

"Melinda Stewart! Kom ner nu! Det är mat!"
Mamma och jag pratar fortfarande svenska. Pappa har övergått helt till engelskan. Även om vi pratar svenska ibland. Han föredrar engelskan eftersom vi bor i England. Ironiskt, eller hur?
Jag reste mig upp och gick nerför en vita, långa, breda trappan. Jag ville hellre typ springa, men jag får inte för mamma. Hon är rädd att jag ska riva ner något värdefullt.
Mamma och pappa satt vid köksbordet och pratade lite.
"Vad blir det för mat?" Frågade jag och pappa svarar utan att ge mig en blick.
"Chicken"
"When does the trainning starting tomorrow?" Sa jag och tog för mig av maten.
"Three pm. Be ready."
"When are you going there? I maybe acn get a ride...?" Sa jag förisktigt och han log smått mot mig.
"Two pm. You can go with me if you want."
"Yeah, that's great. Thanks dad."
HAn log som svar och jag såg på mamma. Hon åt medans hon läste några papper. Som vanligt.
"Hur går det med boken, mamma?" Sa jag och hon såg på mig med ett litet leende och svarade snabbt för att sedan återgå till läsandet.
"Bra, tack. "
Sedan vart det tyst. En vanlig middag hos familjen Stewart tänkte jag medans jag tog det sista på min tallrik.
"Tack för maten" sa jag och de mumlade något som skulle vara ett tack.
När jag ställt in disken i diskmaskinen så gick jag till vardagsrummet. Den stora vita hörnsoffan var uppiffad med kuddar i vitt och beiget. Vårt hus är inrett i dem färgerna. Vita väggar, ljust trägolv. Överallt. Vita möbler, beigea detaljer - som kuddar, filtar och sånt. Mitt rum är annat. När jag var liten behandlades jag som en prinsessa. I Sverige hade jag mitt drömrum - i alla fall när jag var i den åldern. Men i alla fall... Mitt nuvarande rum är följande - vita väggar, mörkt trägolv, en stor, fluffig dubbelsäng med tusen kuddar, ett vitt skrivbord, en tv bänk med en tv på (ironiskt), en till dörr som ledde till min W.I.C  (walk in closet) och en glasdörr till min balkong. Direkt när man kommer in - på höger sida - är en dörr till mitt egna badrum. Rakt fram är dörren till balkongen. På högra väggen - bakom badrumsväggen som går ut mitt i rummet - står den gigantiska drömsängen. Mitt emot den står tvbänken. På höger sida om teven - i vänstra hörnet från "entrédörren" - står två vita skinnfåtöljer och ett ljust träbord med en glasskiva. På vänster sida om tvbänken är dörren till min W.I.C och bredvid den står mitt skrivbord... Tror det var allt... Ganska onödig information... Whatever!
Jag klev ut på balkongen och lät den varma sommarvinden fånga mitt blonda hår. Många som inte känner mig ser mig som en bitch. Men kom igen! Bara för att jag är blondin - inte psykiskt(?) - betyder det inte att jag är en bitch! Jag menar, det är samma sak med svarthåriga. Bara för att de är svarthåriga betyder det inte att de är emo. Jag menar come on!

Hey angel! You are coming 2 the training, right? I didn't see U at the bus?? Xx<3
Jag log åt Fannys sms. Fanny är en i mitt lag. Hon är verkligen bäst. Och hon är världens bästa målvakt!
Hey biatch! Haha, ofc I'm coming 2 the training! No, you didn't, 'cause I got ride Xx<3
Efter att ha tryckt på skicka så kollade jag upp. Jag satt på en bänk nedanför läktaren och väntade på resten av laget. Pappa stod och pratade i telefonen med ena handen vid midjan. Jag har redan bytt om till våra träningskläder och satt upp håret i en hög tofs. Jag väntade bara på de andra som alltid ska komma någon minut försent.
"Come on girls! You need to come in time! Remember that... So, have everyone training?" Sa tränarn (pappa) efter fem minuter när alla kommit.
Vi stod samlade på gräset i våra träningskläder. Alla mumlade och pappa suckade.
"Whatever! Run around the plan, five times!"
"Five?!" Utbrast alla och pappa nickade.
"So? Start runing!"
Alla satte fart. Jag sprang bredvid Fanny. Då märkte jag två killar på läktaren. De kollade på vårt lag.
"Who are they?" Viskade jag i hennes öra medans vi sprang.
"I have no idea..." Viskade hon tillbaka och vi fortsatte springa.

"Come on Lilly! You can better!" Ropade pappa.
Vi körde match. Halva laget mot andra halvan. Jag var i Fannys lag med fyra andra - Lilly, Noelle, Emelie och Emmy. Vi körde mot Brittany, Jenny, Sophie, Rachel, Destiny och Tina. Fanny stod målvakt för vårt lag.
"Lilly! I'm here!" Ropade jag och hon passade mig.
Jag dribblade mig förbi Sophie och Destiny. Sedan siktade jag och sköt mot målet där Jenny stod och hoppade efter bollen, som ändå studsade in i nätet.
"Good job Mel!"
Jag log diskret mot pappa innan vi hade vatten paus. Då passade jag på att titta på killarna. Den ena mötte min blick och log smått. Jag kände igen dem, men ändå inte.
"Do you know who they are?" Frågade jag Rachel som satt bredvid mig.
"No... Actually I don't" mumlade hon förvirrat.
Snart var det dags igen. Nu skulle vi passa två och två. Jag fick vara med Noelle. Hon var jättebra på fotboll! Hon kunde nästan allt. Vi passade i fem minuter innan vi böt partner.
"Good job everyone! See you all guys again on monday!" Ropade pappa och alla gick trötta mot omklädningsrummen.
"Oh, Jesus. That was hard" mumlade Emmy och vi andra nickade instämmane.
"We are going to get them on friday, right girls?!" Utbrast Brittany och alla skrek Yes.
"We are the best!" Skrek Tina och alla skrattade.
"Yes, we are" log jag och alla fnissade innan alla böt om.
Det var aldrig någon som duschade här. Ingen gillar duscharna. Så ohygieniska! Pappa hade redan åkt - den svikaren - så jag satte mig på en bänk och väntade på nästa buss. På gatan längre bort såg jag killarna gå och skratta. Undrar vilka de var...
När jag såg den röda bussen komma så reste jag på mig för att hoppa på. Den stannade framför mig och dörren öppnades. Jag klev på och satte mig längst fram. Hus och träd försvann bakom mig. Regnet började falla och det smattrade när dem landade på bussen. När bussen stannade vid min gata hoppade jag av.

"I'm home!" Ropade jag när jag kom innanför dörren.
Jag fick inget svar, men å andra sidan så var det aldrig någon om svarade. Så jag drog av mig mina skor och hängde upp min jacka för att sedan gå till mitt badrum. Jag drog av mig kläderna och låste dörren. Sedan klev jag in i duschen och lät det varma vattnet skölja min kropp. Efter en kvart i duschen så klev jag upp och virade en vit handduk runt min kropp och en satte jag upp runt håret. Sedan klev jag ut och gick vidare till min W.I.C. Ur den lilla tyglådan tog jag fram svarta spetsunderkläder. Jag drog ner ett gulligt linne från en galje och tog fram ett par mörka jeans ur en låda på den lilla "byrån" som stod där inne. Sedan tog jag ett par vita hälstrumpor från samma lilla tyglåda som underkläderna låg i. När jag tagit på mig det så gick jag ut igen och blåste håret på mitt badrum. Jag plockade upp min borste som låg på handfatet och drog den genom mitt blonda hår. Det gick ner till naveln ungefär, lite kortare. Jag satte i kontakten till min rosa plattång och sedan sprayade jag på lite värmeskydd i håret. Medans jag väntade på att plattången skulle bli varm så sminkade jag mig. Jag tog på lite eyeliner runt mina kristalblåa ögon tillsammans med lite mascara. Egentligen behövde jag inte mascara, för mina ögonfransar var redan tjocka och långa, men jag tog det ändå. Plattången började lysa och jag började platta mitt hår. Det var ganska lockigt, så det tog lite längre tid att platta det. Men jag hade världens bästa plattång, så det gick bra. När jag plattat det så satte jag upp min långa lugg upp på huvudet med hårspännen. Sedan var jag klar. Jag drog ur kontakten till plattången och gick ut till mitt rum igen. Klockan var snart fem och jag hade inget att göra.

Mitt i tystnade började pappa skrika på mamma.
"Can't you do anything else! You're writing all the time!"
"Stop screaming. I don't want Melinda to hear us scream"
"Oh, really?! It's all about Melinda! Every time!"
"Please John, be quiet"
En tår rann nerför min kind. Mamma och pappa bråkade inte ofta. Men när de väl gjorde det så var det rejält. Men snabba steg sprang jag nerför trappan och ut till hallen.
"Förlåt Mel" hörde jag mamma säga, men jag svarade inte.
Istället slet jag upp dörren och smällde igen den bakom mig.
--------------------------------

First chapta'! Vad tycker ni?? Kommentera!!
Xxx